Kaffeplantans rika flora består av cirka 6 000 olika arter. De flesta växer vilt som träd och buskar i tropiska skogar runt ekvatorn. Genom åren har flera hybrider uppstått, både naturligt och som ett resultat av mänskliga experiment i jakten på det perfekta kaffet.
Arabicabönan - den populäraste kaffebönan
I denna kaffedjungel finns det en böna som skiljer sig från mängden: Arabicabönan. Arabica älskas av kaffedrickare världen över. Den anses vara den absolut smakrikaste och står i dag för runt två tredjedelar av allt odlat kaffe. Tongivande italienska tillverkare av espresso, som länge hållit hårt på sin tradition att istället använda Robustabönan, har även de börjat svikta och ser nu sina arabicablandningar som de mest högkvalitativa.
Själva arabicabusken blir 2,5–4,5 meter hög, jämfört med robustabusken som kan bli runt 6,5 meter. Vilda kaffeträd sträcker sig uppåt tio meter. Arabica är en självpollinerande planta, vilket innebär att den genom sin livscykel genomgår färre variationer och mutationer än andra kaffesorter.
Trots att arabica är så älskad, är den också en ganska svårflörtad liten växt. Att odla den är inte helt enkelt eftersom plantan växer på så hög höjd, mellan 700 och 2 000 meter över havet. Arabicabusken ställer höga krav på sin omgivning, både på människor som odlar den och på vädergudarna. Jämfört med till exempel robustabönan är arabica mer känslig för värme och hög luftfuktighet. Arabicaplantan har en koffeinhalt på runt en procent medan robusta innehåller nästan dubbelt så mycket. Koffein fungerar som ett starkt insekts- och antimikrobiellt medel vilket innebär att arabica har svårare att skydda sig mot sjukdomar och de skadedjur som kan angripa kaffeplantan.
Var kommer kaffe från?
Kaffebönan anses härstamma från Etiopien och etioperna dricker kaffe med stor stolthet. Den traditionella kaffeceremonin är en viktig del av landets kultur. En ceremoni kan vara i upp till tre timmar och är ett tillfälle när hela familjen samlas. Det är inte ovanligt att även vänner och grannar bjuds in för att slå sig ner i en ring. Även om ritualen har både symboliska och religiösa innebörder, så är det huvudsakliga syftet att få tid till att umgås med sina nära och kära.
Kaffeceremonin inleds med att värdinnan bjuder sina gäster på popcorn. Därefter rostas de gröna kaffebönorna över het kol i en glödpanna, bönorna mals i en mortel och kaffet kokas med vatten i en jebena, ett särskilt kärl som har en helt sfärisk botten och som tillverkas av en krukmakare. Jebenan sätts på elden och de malda bönorna kokas tre gånger och hälls upp i små koppar utan handtag. Den första omgången kallas abol bunna, den andra tona bunna och den sista kallas baraka, det är också den som fullbordar ceremonins välsignelse. Hela kaffeceremonin består alltså av tre koppar kaffe och att nöja sig med två koppar anses som mycket ohövligt.
Vem dricker mest kaffe i världen?
Italien har det högsta antalet kaffebarer per capita, det vill säga 100 000 kaffebarer för 60 miljoner människor. De italienska kaffebarerna är inte designade för långa sittningar och socialiserande, utan för att dricka sitt kaffe stående.
Man talar ofta om Italien som landet med världens starkaste kaffekultur, eller världens främsta kaffeland. Något som egentligen går att sammanfatta med ett ord: espresso. Som bryggs på en blandning av kaffebönorna robusta och arabica. Italienskt kaffe kan ofta uppfattas som lite starkare än vårt svenska kaffe, det beror på att just robusta har smak som är något starkare, jordigare och kryddigare än arabica. I södra Italien föredrar man sin espresso stark och koncentrerad, medan man i norra Italien gärna har lite mjölk i kaffekoppen. Men en viktig regel i den italienska kaffeskolan är att kaffe med mjölk bara dricks på morgonen, men aldrig efter en måltid.
En kaffedryck som är typisk för just Grekland är frappé, en iskaffe täckt med skum som görs på frystorkat snabbkaffe. Frappén uppfanns av en slump inför en internationell handelsmässa 1957 och kallas i dag för Greklands nationalkaffe. På franska betyder frappé skakad eller kyld, i den grekiska kaffekulturen syftar betydelsen huvudsakligen till det skakande moment som hör till dryckens tillagning.
I dag är Australiens städer fyllda av kaféer med starkt lokala undertoner. Många internationella kedjor har försökt att etablera sig, men misslyckats eftersom de inte rår på landets kaffedrickare. Australiensarna varken önskar eller anser sig behöva några andra influenser än sin egna, utan menar att deras kaffekultur står stark och sofistikerad på egen
hand. De talar om kaféet som det tredje rummet, det vill säga platsen vid sidan av hemmet och arbetsplatsen. Där man har sitt sociala liv och där baristan vet exakt hur du vill ha ditt kaffe, det är inte ovanligt att australiensare har en favoritbarista.
